En av de främsta egenskaperna med löpning som träningsform är att den är relativt enkel att genomföra. I princip är det bara att snöra på sig skorna och ge sig ut på en löprunda. För många som bor inne i en stad kan det hårda underlaget med betong och asfalt, både kännas hårt mot kroppen och allt eftersom kännas lite enformig. Detsamma kan uppstå för de som springer på landsvägar och även där kan asfalten kännas i både knän och i ryggen. Det finns dock många möjligheter att använda de naturstigar som finns i vårat avlånga land och börja med terränglöpning som ett ypperligt alternativ. Man bör ha skor med bra grepp och gärna vaccinerat sig för fästingsjukdomen borrelia innan man ger sig ut.
Mer träning per minut
När man ger sig iväg och springer i skog, på fält, i parker och längs kullar och berg, får man inte bara en mer varierad omgivning att röra sig igenom, det tränar även kroppen mer allsidigt och naturligt. Genom att springa i skogens terräng sätter man ned fötterna i mer varierande vinklar och även överkroppen får arbeta med att hålla balansen. Detta motverkar den ensidiga träningen som löpning på exempelvis en nästan rak landsväg kan medföra, när man nöter samma rörelse om och om igen. Att terränglöpa ställer högre krav på kroppen som får en naturlig intervallträning när underlaget skiftar så varierande. Man får ständigt välja sin väg mellan rötter och stenar. En annan fördel är att omgivningen växlar mellan månaderna och man kan under den snöfria perioden få uppleva vitt skilda miljöer längs samma löprunda.
Kom förbered
När man börjar med terränglöpning är det bra att inte ge sig ut på för långa turer i “vildmarken” innan man blivit en van löpare. I början kan man lägga merparten av löprundan i de markerade löpspåren som ofta har en elljusslinga eller är tydligt markerad med km-tecken. Efterhand kan man börja använda mindre stigar som slingrar sig kring banorna för att få in en mer “terräng” känsla i löpningen. För den som vill utveckla konditionen är det bra att lägga in något intervall pass vid en backe eller två, gärna med olika lutningar. Ett upplägg kan då vara att springa i skogsterräng i närheten av markerade löprundor och avsluta passet vid en backe med längden 150-200 meter. Börja en bit innan backens lutning startar och spring i hög fart upp till toppen. Därefter joggar man sakta ned till utgångspunkten tills andningen känns stabiliserad och så upprepar man 3-10 gånger.
En annan mer kreativ variant är att man springer intervall i en mer fri form under den vanliga löprundan. Ta sikte på ett träd längre fram som du spurtar till, jogga några minuter och ta sikte på ett att föremål och spurta igen. Denna form passa med terränglöpning och du får en ordentlig bra allroundträning.